-
Drwa Sitwayènté pou Sagosien: Miz-a-zour 15 zilyé 2025
Lantré en vigèr lakor Diego Garcia pé mark enn developma determinan dan drwa sitwayènté bann Sagosien. Pandan ki sitwayènté aktiel pé prézervé, perspektiv lor lavenir sitwayènté pé soumet a bann sanzma inportan ki pou dépann lor kouma ratifikasyon pé évolyé. – Okenn Sanzma dan Sitwayènté Aktiel: Bann Sagosien ki deza pé posèd sitwayènté Britanik pé……
-
Groupe Réfugié Chagos: Rasanblema Kominotèr ek Diskisyon
Rényon resan Groupe Réfugiés Chagos (CRG), dimans 29 juin 2025, akot bann représentan Sagosien depi Sesel ek Rwayom Ini ti réuni dan Moris, finn met o-klèr bann problem persistan ki lyé avek reprezantasyon ek kominikasyon dan kominoté la. Présedan enn repas ki finn partazé, rényon la so bi cé inform bann partisipan la CRG so……
-
Bann Militan Drwa de Lom Sagosien finn rasanblé dan Geneve pou defann zot Drwa Imin
Bann aktivis Sagosien depi Diego Garcia ensam avek bann desandan Sagosien, pé milit avek pasyon pou zot drwa de retour lor zot zil natal, apré zot lekzil forsé dan bann lané 1960 ek 1970. Zot vwayaz ki zot fek fèr Geneve ti inportan pou fèr lémond plis konsyan de zot bann difikilté ek zot finn……
-
Enn Laksyon Legal finn lansé pou protez drwa bann Sagosien dan bann Negosiasyon lor Souverènté
Enn revizyon zidicièr inportan finn lansé divan la Haute Cour par bann Sagosien, Louis Michel Mandarin ek Louis Misley Mandarin (fondatèr Biot Citizens) pou anpes gouvernma Britanik sed souverènté l’Arsipel Sagos à zil Moris san konsiltasyon legal avek pep Sagosien. Sa case la ki soutenir par Great British PAC ek dirizé par bann avoka James……
-
“Bann Lavwa dan l’Arsipel Sagos ki finn blié”: Leritaz Sagosien a travér lizié Jennifer Penelope-Lebrasse
Jennifer Penelope-Lebrasse, enn désandan Sagosien, finn resaman partaz enn témwanyaz pwanyan lor so gramèr ki enn natif dan l’Arsipel Sagos, dan bann nouvel dépi bann Teritwar D’outre-mer – Teritwar Britanik de l’Océan Indien. So refleksyon, ki finn piblyé dan “Bann lavwa dan l’Arsipel Sagos ki finn blié”, met en avan bann lyen emosyonel profon ek……
-
Langazma Kominotèr: Finn fèr Lanons enn Séans Linformasyon lor Fon pou bann Sagosien
Le 22 mé 2025, enn lakor finn signé ant Rwayom Ini ek Moris ki pé amenn a logmantasyon de bann sipor pou bann Sagosien ki pé viv dan Rwayom Ini a travèr plizièr linisyativ. Lakor ki deza ekzisté avek Sussex Community Foundation (Fondasyon pou bann kominoté ki trouv dan Sussex) pou sa fon de bann……
-
“Lalit pou la zistis: dé Sagosien finn tourne zot vèr l’ONU pou bann drwa imin”
Sa aksyon légal ki finn fèr par Mme. B. Dugasse ek Mme. B. Pompe réflekté bann préokipasyon inportan konsernan drwa de bann Sagosien ek zot bann révandikasyon istorik. Sa dé Sagosien natif Diego Garcia a travèr enn let légal, pé kontesté légalité ek lézitimité sa lakor ent Rwayom Ini ek Moris la, ki dapré zot……
-
Lakor Sagos finn soumet pou enn Revizyon Parlemantèr
Rwayom Ini ek Maurice finn résaman signe enn lakor le 22 mai 2025 konsernan larsipel Sagos ki inkli Diego Garcia. Sa lakor la finn prezanté divan parlma pou gagn ratifikasyon ki form parti prosédir pou so lantré en vigèr. Sa trété la so lobzektif cé rézoud enn kestyon long date konsernan souverènté ek fonksyonnma baz……
-
“52 ans ekzil forsé: komémorasyon laniversèr déportasyon”
Pep sagosien finn komémor deportasyon final avek enn rasanbleman kiltirel dan Derby, Rwayom Ini- dimans le 25 mai 2025, Sagosien a travèr Rwayom-Ini ek la Suisse finn reuni dan Derby pou mark 52eme laniversèr déportasyon final de bann Sagosien depi zot la tèr natal en 1973. Sa lokazyon solanel la finn sélébré par enn lévennma……
-
Rényon avek Minis pou Lérop, Lamérik dinor ek Teritwar d’outre-mer
Prosin rényon avek diferan organizasyion sagosien zedi 22 mai 2025 avek Stephen Doughty, minis Lérop, Lamérik dinor ek bann Teritwar d’outre-mer. Bann manb kominoté sagosien kapav transmet tou kestyon ek préokipasyon konsernan Deal Chagos a zot bann reprezantan group respektif pou ki kapav aborde sa dan rényon la.